Hade skrållan haft längre ”fingrar” hade hon säkert velat skriva detta själv, men jag får hjälpa henne litegrann.
Kim var på nedervåningen och kollade på film och jag låg och sov uppe i sängen. Klockan var ca 16.00. Han ringde mig och sa att skrållan har fått en flytning och beter sig konstigt så jag bör nog komma ner.
Vi klappade henne och tog upp lådan vi bäddat till soffan och la henne däri. Hon var orolig och jamade och slickade sig hela tiden.
Helt plötsligt försvann hon och vi letade överallt. Gick in i vårt uuuuurstökiga gästrum och letade men hittade henne inte. Då ropade jag på henne och hon svarade med ett jam från vår lakan-garderob. Där hade hon bäddat och då får man helt enkelt låta henne föda där. Vi satt där en stund och tänkte sen att ”vi låter henne vila en stund för det kan ta många timmar innan födseln sätter igång”, så vi gick ner.
Skrållan kom ner för trappan och jamade och ville att vi skulle följa med upp igen. Strax efter det spände hon sig, satte sig i ”bajs-ställning”, jamade och ut kom en katt-klump! Skrållan lade sig med ryggen mot oss så vi kunde inte riktigt se hur det gick men försökte lysa in. Vi såg att hon slickade och tuggade så vi antog att hon skötte sig bra.
Jag ringde lisa (kattförlöserskan nr 1) och frågade om dom ska jama mycket och så, men allt verkade bra. Till slut kunde vi se att bebisens navelsträng var avbiten och den var ordentligt avtorkad. Skrållan slickade på bebisen och sig själv för fullt och efter en stund kom nästa krystningsvärkar och hon blev orolig och jamade igen. Andra bebisen kom ut fint och hon suckade högt och fortsatte arbeta.
Så coolt att de vet att de ska slicka bort blåsan runt, bita av navelsträngen och äta upp moderkakan. Var så himla stolt över henne och SÅ glad att vi var hemma när hon skulle föda. Hade aldrig förlåtit mig själv annars.
Efter en lång stund av slickande började hon spinna och vi trodde att det bara skulle komma två stycken, så vi flyttade över dom till lådan och lät dom mysa ner sig där. Vi gick ner och åt mat snabbt och sen gick vi upp igen.
Skrållan såg ut som att hon ville ha något så jag sträckte fram vattenskålen och då ser jag en till bebis som är halvt ute. Jag hade ingen aning om hur länge den legat där men hon verkade inte riktigt kunna/orka krysta ut den. När hon pressade försökte jag med en liten handduk hjälpa till men den satt där den satt. Kim tog handduken och drog försiktigt i kroppen och då ramlade den ut. Skrållan torkade rent den på samma sätt men hade lite problem med navelsträngen först.
Det slutade med tre små prickiga och randiga kattungar varav en såg mer långhårig ut än de andra. Stolt över oss alla tre, men mest skrållan ! ♥
